måndag 10 september 2012

Halvfabrikat i syhörnan

Jag är inget stort fan av ultraflickiga eller superpojkiga barnkläder. Rosa volangklänningar med spets och rosetter och svarta tröjor med skrikiga stålmannentryck går fetbort. En klänning med bilar på däremot, eller ett typiskt pojkmönster i rosa och rött är ju störtskönt.


När jag snubblade över t-shirten med de jättefina bilarna (som dessutom reades ut för en ynka guldtia) slog jag givetvis till direkt. Det gäller att se möjligheterna och potentialen. Lätt som en plätt kunde man göra en klänning av t-shirten.


Raka vägen hem, leta upp passande tyg, klippa bort fållen på tröjan, på med en bröstficka och kjol och klänningen är klar. Plätt-lätt!

Vem har bestämt att allt måste göras själv från grunden? Om ni frågar mig så funkar det utmärkt med lite halvfabrikat i pysselrummet.

21 kommentarer:

  1. Jättesnygg! Och jag håller absolut med dig - jätteflickiga och jättepojkiga kläder går bort.

    SvaraRadera
  2. Hur fin som helst och snacka om kvickfix - härligt

    SvaraRadera
  3. Det är ju perfekt med lite halvfabrikat även här :)
    Är också väldigt less på alla könssterotypa kläder och hittar nästan inget på varken flick- eller pojkavdelningarna. Och värre blir det ju äldre barnen blir :(

    SvaraRadera
  4. jag håller med dej... bort med allt genustänk vad det gäller barnkläder, tråkigt!
    Smart sätt att enkelt och snabbt fixa en klänning. Och så blev det ju såklart jättefint också!
    Kram...

    SvaraRadera
  5. Hörru! Vilken cool! En sån skulle passa mina brudar perfekt som är sådär bustjejiga precis som den där klänningen!!

    Ha en fin dag! kram

    SvaraRadera
  6. Suveränt snygg! Och tänk vad det ska få alla traditionalistiska tanter att rynka förbryllat på ögonbrynen när de försöker bestämma om det är en pojke eller flicka. :-)

    Jag diggar idén om halvfabrikat! Man har ju inte tid att göra allt från grunden!

    SvaraRadera
  7. Vilken fin klänning du har sytt!

    SvaraRadera
  8. Absolut funkar det med halvfabrikat i pysselrummet.. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ så söt klänning!!! Helt rätt tänk med bilar till flickan! Har vi inte sagt det så säger vi det nu; grattis till din fina bebis! Vi har följt dig men varit osynliga.. tack för dina kommentarer! Kram emelie och elin

    SvaraRadera
  9. Fantastiskt snyggt!! :-D

    SvaraRadera
  10. Helt rätt! Superfin! Jag brukar tex sy på muddar på ärmarna/benen för att tröjor/byxor ska hålla längre. Men det här var en rolig idé!!

    SvaraRadera
  11. Jag fullkomligt älskar flickiga saker men efter det här måste jag nog ändra mig något, störtskön idé!!!
    Gör fler och sälj för klänningen är ju bara sååå underbar!
    Kram

    SvaraRadera
  12. Självklart funkar halvfabrikat perfekt i pyssselrummet, mer sånt! Håller med om att det är roligt att bland klassiskt "tjejiga" och "killiga" färger och mönster, folk blir lätt förvirrade :) Den första klänning jag sydde till min dotter var faktiskt just en bilklänning!

    SvaraRadera
  13. Den blev superhärlig, det skulle kanske till och med jag klara av, nu får det bli REAspaning =)

    SvaraRadera
  14. Underbart Petra, jag älskar den! Jag älskar även rosa och puttinuttigt och gulligt, men jag är ändå emot att det ska vara så uppdelat på pojk- och flickavdelningarna. Barn är barn liksom, låt dem välja fritt och dela inte upp. Älskar denna kombo, massor!

    SvaraRadera
  15. Absolut helt rätt tänkt, tycker jag (utöver att klänningen blev bedårande fin)!! Själv upptäckte jag skillnaden på leksaksområdet, när jag blev gudmormor för ett par år sedan!! "Grabbarnas leksaker" var mer kluriga i funktion - ja, "flick- och grabbsakena" skildes inte bara åt i estetik och färger. Design och funktion har betydelse - formar och fostrar!! Det går nog inte att komma ifrån.

    SvaraRadera
  16. Super duper fint , tror att konsten att få ihop färger och mönster blir det häftiga , söta eller enkla,Tjejiga elller killiga , så länge barnet gillar det självt!

    SvaraRadera
  17. Du är ju helt galet produktiv :)
    Så tuff! Vi verkar ha samma stil, jag har klätt Lilly ganska könsneutralt tror jag. Minns särskilt en uppsättning jag köpte på Pop, beige chinos och en vit top med gröna ränder. Alltså, det fanns nog inte en människa som inte kallade henne för HONOM i dom klädera. Det gör mig inte så mycket. Men ändå liksom :) Sen Valter föddes har det hänt nåt med mig, helt plötsligt vill jag klä Lilly tjejigare. Vet inte varför :)

    Kram Linda

    SvaraRadera

Jag blir så glad för alla kommentarera och hälsningar, det är jättekul att få veta vilka som är här inne och kikar. Tack! //Petra