Back to the 70´s

Äntligen har dom fina, fina glasen fått installera sig även hemma hos mig. Så länge som jag har suktat efter dom här men aldrig kommit till skott.

Men när jag sprang förbi Lagerhaus mellan två möten igår och såg att den var 30 % rabatt på alla glas så utförde jag förmodligen Norra Europas snabbast shopping och köpte 12 glas på mindre än 2 minuter.

Min kollega blev alldeles till sig när hon såg vad jag hade köpt. "Ååh, det är ju såna där glas som man drack drinkar ur på 70-talet! Vilka minnen dom väcker...."

Och tusen tack för alla kommentarer och gratulationer igår! Jag blev alldeles rörd och fällde nästan en tår. Den nästan fällda tåren hör visserligen inte till ovanligheterna nu för tiden. Sen den här ungen installerade sig i magen har jag noll kontroll över min egen kropp och mina känslor. Utmattad och spyfärdig för det mesta och jag grinar för i princip allt. Det riktiga lågvattenmärket var när jag grinade framför utröstningen i Sveriges Mästerkock för några veckor sedan.

Men de senaste veckorna har jag faktiskt sakta men säkert börjat bli som en normalt fungerande människa igen. Och nu när vi varit på ultraljudet och sett att hjärta, hjärna, njurar och alla anda typiska bra-att-ha-saker finns på plats så kanske jag även kan sluta oroa mig 24/7 och fokusera på allt det roliga och fantastiska med det som är på gång istället.