tisdag 28 april 2015

Världen måste få veta hur snabbt och gott det var

 
I ärlighetens namn har jag funderat en hel del på bloggens vara eller icke vara den senaste tiden. Jag tycker jättemycket om att fota och skriva här men det som jag i så många år på ett ganska smidigt sätt lyckats undkomma, har nu drabbat även mig - tidsbrist! Sen är det inte riktigt samma sak som förut... Jag ser ju att jag har minst lika många besökare, om inte fler, men kommentarerna och hälsningarna blir färre och färre. Och då blir det inte lika roligt.
 
Så i helgen lutade jag mer åt "icke vara" än åt "vara", när det gällde bloggen. Men sen igår testade jag ett nytt pastarecept och konstaterade direkt efter första tuggan att jag måste berätta för världen om det här. Alla måste få veta hur snabb och god den här pastan var. Man kan säga att bloggens liv hängde på tunt spagettistrå och att den räddades i sista stund.
 
Koka spagetti och häll sedan över en burk inlagda kronärtskockor (inkl. oljan i burken), en kruka hackad basilika, en näve hackade hasselnötter, ett paket smulad fetaost och rivet skal från en citron. Klart och Smaklig måltid!

8 kommentarer:

  1. Tack för det! Räddar mitt middagsfunderande idag :)

    SvaraRadera
  2. Tack för det! Förstår dina funderingar men jag blir då glad varje gång du gör ett inlägg. Och sen är det nog tidsbristen som gör att det blir dåligt med kommentarer. Jag läser ofta i mobilen på väg till och från jobbet och då är det så meckigt att skriva en kommentar. Nåväl. Tack för spaghettin.

    SvaraRadera
  3. Jag såg pastan på instagram igår kväll och tyckte att det såg farligt gott ut. Måste också testa det någon dag!
    Och vad gäller bloggandet, och responsen, så håller jag med. Det är verkligen inte samma feedback som för några år sedan. Lite trist faktiskt.

    SvaraRadera
  4. Jag är en av de där dåliga kommenterarna, trots att jag själv blir själaglad för en kommentar på min blogg. Jag läser också på mobil och har haft stora problem med kommentarsfunktionen på många bloggar, och efter att ha skrivit en lång kommentar och den försvunnit ur i rymden en gång för mycket gav jag upp. Men nu fungerar det igen och jag försöker komma in i vanan igen! (Fast helt ärligt skulle jag vilja kommentera med WordPresskontot, och det får jag inte till alls. :-P)

    SvaraRadera
  5. Nu räddade du onsdagslunchen! : )

    SvaraRadera
  6. Jag förstår hur du känner. Känner lite likadant. Kommentarerna blir färre, och många favoritbloggare lägger ner. Kanske är det så att instagram innebär lite blogg-död ändå.
    Smaskigt pastarecept låter det som! Heja vegetariskt säger jag :-)

    SvaraRadera
  7. Nja... jag är inte så intresserad av pasta, gillar det inte alls faktiskt.
    Men jag älskar din blogg, och skulle inte alls tycka att det var roligt om du la ner.
    Jag tror att det här med kommentarerna beror på att många läser i sina telefoner och tycker att det är krångligt att kommentera. Det och tidsbrist kanske. :-)

    SvaraRadera
  8. Mums!!!! Glad för att du inte lägger ner bloggen, för jag kommer ofta o gärna hit!!!

    SvaraRadera

Jag blir så glad för alla kommentarera och hälsningar, det är jättekul att få veta vilka som är här inne och kikar. Tack! //Petra